På min fritid lyckas jag ibland få till små tillfällen när jag får chansen att sy något till mig själv. Oftast är det en idé jag gått och funderat på, något jag skulle vilja sy upp och sälja och som det är dags att ta steget från skiss till verklighet med. Då är det givetvis enklast att rita mönster i min egen storlek och sen prova 200 gånger på mig själv tills jag blir nöjd med modellen.
Den här gången var det en underklänning jag hade funderat på. Inte en sådan där slirvig sak utan gärna i bommuls-voile eller kanske mjuk lakansväv.
Till slut blev det vit lakansväv som jag hade hemma och en vit bomullsspets till volangerna. Halsringningen blev lite för vid tyckte jag så då testade jag att ta en elastisk spets som fick dra ihop ringningen mitt fram. Funkade ganska bra förutom att sömmen ville vända sig lite utåt. Något jag får fundera ut en bra lösning på...
Tanken är att man ska kunna ha klänningen under t.ex. en tunika eller långkofta för en romantisk touch så här när hösten kryper nära. Jag blev jättenöjd och har redan skissat på att vidareutveckla mönstret till en vanlig klänning med ärm.
KRAM!
Superduper fin!!
SvaraRaderaVad glad jag blir, tack!
SvaraRadera