
Hela sommaren har barnen väntat och väntat på att deras tre solrosor ska slå ut. Jag trodde de hade väntat förgäves, att näringen i jorden var slut, försökte förbereda dem på att plantera nya nästa år i stället men så idag; EN SOLROS. Mitt i ösregnet stod den där och vajade så stolt och precis när jag gick ut med kameran bröt solen fram bakom molnen. Vilken fin höstdag!
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar